Vad är K2 och K3?
K2 och K3 är de två vanligaste regelverken för årsredovisning i svenska aktiebolag. Båda ges ut av Bokföringsnämnden (BFN) och bygger på årsredovisningslagen, men de skiljer sig åt i komplexitet och flexibilitet.
K3 (BFNAR 2012:1) är huvudregelverket och gäller som standard för alla aktiebolag som upprättar årsredovisning. Det ger en mer rättvisande bild av företagets ekonomi men kräver också mer detaljerade noter och mer avancerade redovisningsprinciper.
K2 (BFNAR 2016:10) är ett förenklingsregelverk som mindre bolag frivilligt kan välja. Det har färre valmöjligheter men är enklare att tillämpa. Reglerna är mer schablonmässiga, och företaget behöver inte göra lika många bedömningar.
Kort sammanfattning
- K3 = huvudregelverk, mer detaljerat, fler valmöjligheter
- K2 = förenklingsregelverk, schabloner, mindre notapparat
- De flesta mindre aktiebolag väljer K2 för enkelhetens skull
Gränsvärden — vem FÅR använda K2?
K2 får bara användas av företag som klassas som mindre företag enligt årsredovisningslagen. Ett företag är ett större företag om det överskrider minst två av tre gränsvärden under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:
| Gränsvärde | Belopp / antal |
|---|---|
| Medelantal anställda | 50 |
| Balansomslutning | 40 miljoner kr |
| Nettoomsättning | 80 miljoner kr |
Om ditt bolag överstiger minst två av dessa tre värden under två år i rad klassas det som ett större företag och måste tillämpa K3. Moderbolag i en koncern som ska upprätta koncernredovisning måste också använda K3.
Skillnader punkt för punkt
Nedan sammanfattas de viktigaste skillnaderna mellan K2 och K3:
| Område | K2 | K3 |
|---|---|---|
| Noter | Färre obligatoriska noter | Fler och mer detaljerade noter krävs |
| Komponentavskrivning | Ej tillåten — hela tillgången skrivs av som en enhet | Obligatorisk för materiella anläggningstillgångar med betydande komponenter |
| Uppskrivning | Ej tillåten (med undantag för byggnader och mark) | Tillåten för materiella anläggningstillgångar |
| Intäktsredovisning | Schablonmässiga regler | Kräver bedömning av ekonomiska risker och förmåner |
| Finansiella instrument | Anskaffningsvärde | Kan värderas till verkligt värde |
| Koncernredovisning | Ej möjlig | Obligatorisk för moderbolag i större koncerner |
| Komplexitet | Låg — standardiserade val | Högre — kräver fler bedömningar |
Avskrivningar: komponentavskrivning (K3) vs enhet (K2)
En av de mest praktiskt betydelsefulla skillnaderna mellan K2 och K3 gäller hur anläggningstillgångar skrivs av.
K2 — enhetsavskrivning
I K2 skrivs hela tillgången av som en enhet med en enda avskrivningstid. En fastighet med ett anskaffningsvärde på 5 000 000 kr (exklusive mark) skrivs av linjärt över exempelvis 50 år, vilket ger 100 000 kr per år.
K3 — komponentavskrivning
I K3 måste tillgången delas upp i betydande komponenter med olika nyttjandeperioder. En fastighet kan till exempel delas upp så här:
| Komponent | Andel | Livslängd | Årlig avskrivning |
|---|---|---|---|
| Stomme | 3 000 000 kr | 80 år | 37 500 kr |
| Tak | 600 000 kr | 30 år | 20 000 kr |
| VVS och el | 800 000 kr | 25 år | 32 000 kr |
| Ytskikt/inredning | 600 000 kr | 15 år | 40 000 kr |
Totalt blir den årliga avskrivningen 129 500 kr med komponentmetoden jämfört med 100 000 kr vid enhetsavskrivning. Skillnaden kan påverka resultatet avsevärt, särskilt för fastighetsbolag.
Tips
Komponentavskrivning ger ofta en mer rättvisande bild och kan vara fördelaktig skattemässigt. Men den kräver mer arbete och dokumentation. Har bolaget inga fastigheter eller andra komplexa tillgångar är K2 ofta tillräckligt.
Uppskrivning av tillgångar
En uppskrivning innebär att en tillgångs bokförda värde höjs till ett belopp som bättre avspeglar marknadsvärdet. Uppskrivning är i princip bara tillåten i K3 och gäller materiella anläggningstillgångar.
Uppskrivning kan vara relevant om företaget har fastigheter eller andra tillgångar som ökat kraftigt i värde sedan de köptes. Genom att skriva upp tillgången förbättras balansräkningen, vilket kan vara värdefullt vid exempelvis bankförhandlingar eller i samband med ägarförändringar.
Uppskrivningen påverkar inte det skattemässiga värdet — det förändras bara redovisningsmässigt. Uppskrivningsbeloppet redovisas som en uppskrivningsfond inom bundet eget kapital.
Observera
I K2 är uppskrivning av byggnader och mark tillåten, men inte av andra tillgångar. I K3 finns bredare möjligheter, men uppskrivning kräver alltid att det finns tillförlitligt underlag för det nya värdet, t.ex. en värdering av oberoende part.
Byta mellan K2 och K3
Det är fullt möjligt att byta regelverk, men det finns begränsningar:
Från K2 till K3
Byte från K2 till K3 kan alltid göras. Det är ett byte till ett mer detaljerat regelverk och sker genom att företaget tillämpar K3:s övergångsregler i kapitel 35. Bytet kan innebära att jämförelseåret behöver räknas om.
Från K3 till K2
Byte från K3 till K2 kan bara göras en gång. Om företaget väl har gått tillbaka till K2 och sedan byter till K3 igen får man inte gå tillbaka till K2 ytterligare en gång. Denna begränsning finns för att förhindra att företag hoppar fram och tillbaka för att optimera redovisningen.
Tips
Tänk igenom bytet noga. Om ditt bolag växer och kan tänkas behöva K3 längre fram är det bättre att stanna kvar i K3. Att byta fram och tillbaka kostar tid och kan påverka jämförbarheten i dina finansiella rapporter.
Informationen på denna sida är vägledande och ersätter inte professionell rådgivning. Kontakta en auktoriserad redovisningskonsult för bindande besked.
Vanliga frågor
Relaterade guider
Årsredovisning aktiebolag — steg för steg
Guide till årsredovisning i aktiebolag. Tidslinje, innehåll, digital inlämning till Bolagsverket och vad som händer om du missar fristen.
Bokslut i aktiebolag — steg för steg
Guide till bokslut i aktiebolag. Periodiseringar, avskrivningar, avstämning och checklista. Steg för steg med BAS-kontoexempel.
Behöver ditt AB revisor?
Allt om revisorsplikt för aktiebolag. Gränsvärden, frivillig revision, kostnader och hur du avregistrerar revisorn.