Vad är 3:12-reglerna?
3:12-reglerna (formellt reglerna i 57 kap. inkomstskattelagen) styr hur utdelning och kapitalvinst från fåmansföretag beskattas. Ett fåmansföretag är ett aktiebolag där fyra eller färre delägare äger mer än 50 % av rösterna, eller där verksamheten är uppdelad på oberoende verksamhetsgrenar.
Syftet med reglerna är att förhindra att ägare i fåmansföretag omvandlar arbetsinkomst (som beskattas med upp till ca 52 % marginalskatt) till kapitalinkomst (som normalt beskattas med 25 %). Utan 3:12-reglerna skulle en ägare kunna ta ut lön som utdelning och betala betydligt lägre skatt.
I praktiken innebär reglerna att en viss del av utdelningen beskattas till den förmånliga skattesatsen 20 %, medan den del som överstiger gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst.
Gränsbeloppet — kapitalskatt 20 %
Gränsbeloppet är det belopp upp till vilket utdelning beskattas med bara 20 % kapitalskatt (tekniskt sett beskattas 2/3 av utdelningen i inkomstslaget kapital med 30 %, vilket ger en effektiv skattesats på 20 %).
Utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst — det vill säga med kommunalskatt och eventuell statlig inkomstskatt. Det kan ge en marginalskatt på uppemot 52 %.
Gränsbeloppet beräknas den 1 januari varje år (den s.k. årets gränsbelopp). Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet: förenklingsregeln och huvudregeln. Du väljer den regel som ger det högsta beloppet.
Tak för tjänstebeskattning
Utdelning som beskattas i inkomstslaget tjänst har ett tak på 90 IBB (inkomstbasbelopp). Belopp som överstiger detta tak beskattas som kapitalinkomst med 30 %. För inkomståret 2026 motsvarar 90 IBB ungefär 6 705 000 kr (baserat på IBB 74 500 kr).
Förenklingsregeln
Förenklingsregeln ger ett fast gränsbelopp utan krav på löneuttag. Beloppet beräknas som 2,75 gånger inkomstbasbeloppet (IBB). Med ett IBB på 74 500 kr för 2026 blir förenklingsbeloppet:
2,75 × 74 500 kr = 204 875 kr
(Förenklingsregelns gränsbelopp för kalenderåret 2026)
Förenklingsregeln är smidig för enmansbolag och bolag med låga löner. Några viktiga punkter:
- Ingen krav på eget löneuttag
- Beloppet gäller per bolag — om du äger flera bolag kan du bara använda förenklingsregeln i ett av dem
- Beloppet fördelas proportionellt mellan delägarna baserat på ägarandel
- Du behöver äga aktierna vid årets ingång (1 januari)
Huvudregeln
Huvudregeln baseras på bolagets totala kontanta löner och ger ofta ett betydligt högre gränsbelopp än förenklingsregeln — särskilt i bolag med anställda. Gränsbeloppet beräknas som:
Gränsbelopp = 50 % av bolagets totala kontanta löner
(under föregående kalenderår)
Löneunderlaget fördelas sedan på delägarna i proportion till deras ägarandel.
Lönekrav på dig som ägare
För att du som delägare ska få använda löneunderlaget i huvudregeln måste du (eller en närstående) ha tagit ut en viss minimilön under föregående kalenderår. Lönekravet för 2026 (baserat på löner under 2025) är det lägsta av:
- 6 IBB + 5 % av bolagets totala kontanta löner, eller
- 9,6 IBB
Beräkning med IBB 2025 = 76 200 kr:
Alternativ 1: 6 × 76 200 + 5 % av löner
= 457 200 + 5 % av löner
Alternativ 2: 9,6 × 76 200 = 731 520 kr
Du uppfyller kravet om din lön överstiger det lägsta av alternativen.
Tips
Huvudregeln lönar sig oftast om bolaget har totala löner (inklusive din egen) på mer än ca 410 000 kr. Under den nivån ger förenklingsregeln vanligtvis ett bättre gränsbelopp.
Sparat utdelningsutrymme
Om du inte tar ut hela gränsbeloppet som utdelning ett visst år sparas det oanvända utrymmet till kommande år. Det sparade utdelningsutrymmet räknas upp med en uppräkningsfaktor som motsvarar statslåneräntan den 30 november föregående år plus 3 procentenheter.
Det finns ingen tidsgräns för hur länge du kan spara utdelningsutrymme. Det ackumulerade beloppet kan bli mycket stort efter många år, vilket gör det möjligt att ta en stor lågbeskattad utdelning längre fram — exempelvis i samband med en försäljning av bolaget.
Exempel: Sparat utrymme
Sparat utdelningsutrymme 31 dec 2025 400 000 kr
Uppräkningsfaktor (SLR + 3 %) × 1,053
Uppräknat sparat utrymme 421 200 kr
+ Årets gränsbelopp (förenklingsregeln) 204 875 kr
= Totalt gränsbelopp 2026 626 075 kr
K10-blanketten
K10 är den blankett som du som kvalificerad delägare i ett fåmansföretag bifogar till din privata inkomstdeklaration (INK1). Blanketten används för att beräkna gränsbeloppet och deklarera utdelning och kapitalvinst.
K10 lämnas in i samband med din personliga deklaration, normalt senast 2 maj (för kalenderår). Blanketten innehåller uppgifter om:
- Dina andelar i bolaget och ditt omkostnadsbelopp
- Beräkning av gränsbelopp (förenklingsregel eller huvudregel)
- Sparat utdelningsutrymme från tidigare år
- Mottagen utdelning under året och hur den ska beskattas
- Eventuell kapitalvinst vid försäljning av andelar
Observera
K10 gäller kvalificerade andelar — alltså andelar där du eller närstående har varit verksam i betydande omfattning i bolaget under inkomståret eller de fem föregående åren. Om du inte är verksam i bolaget kan du istället använda blankett K12 (okvalificerade andelar), som inte berörs av 3:12-reglerna.
Strategi: optimera din utdelning
Rätt planering kan spara betydande belopp i skatt. Här är några strategiska överväganden:
- Ta alltid ut minimilön — Se till att uppfylla lönekravet om du planerar att använda huvudregeln. Räkna ut exakt vad som krävs och säkerställ att lönen betalas ut under kalenderåret.
- Jämför reglerna varje år — Beräkna gränsbeloppet med båda reglerna och välj den som ger högst belopp. Det kan variera mellan år beroende på löneutvecklingen.
- Spara utrymme — Om du inte behöver utdelningen nu, låt gränsbeloppet ackumuleras. Det räknas upp med ränta och kan ge en stor lågbeskattad utdelning längre fram.
- Planera inför försäljning — Sparat utdelningsutrymme kan även användas vid kapitalvinst. Överväg att ta ut utdelning innan en bolagsförsäljning för att maximera den lågbeskattade delen.
- Balansera lön och utdelning — Den totala skattebelastningen (inklusive bolagsskatt och arbetsgivaravgifter) avgör vad som är mest fördelaktigt. Generellt gäller att lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt och utdelning inom gränsbeloppet är en bra kombination.
Räkneexempel
Anna äger 100 % av Konsult AB. Bolaget har betalat ut totalt 1 500 000 kr i kontanta löner under 2025 (varav 600 000 kr är Annas egen lön). Annas sparade utdelningsutrymme från tidigare år är 0 kr.
Förenklingsregeln
Gränsbelopp = 2,75 × 74 500 = 204 875 kr
Huvudregeln
Kontroll av lönekrav (IBB 2025 = 76 200 kr):
Alt 1: 6 × 76 200 + 5 % × 1 500 000 = 457 200 + 75 000 = 532 200 kr
Alt 2: 9,6 × 76 200 = 731 520 kr
Lönekrav = lägst av alternativen = 532 200 kr
Annas lön 600 000 kr > 532 200 kr ✓ Kravet är uppfyllt
Lönebaserat utrymme = 50 % × 1 500 000 = 750 000 kr
Resultat
Huvudregeln ger ett gränsbelopp på 750 000 kr jämfört med förenklingsregelns 204 875 kr. Anna väljer huvudregeln.
Anna tar utdelning på 750 000 kr:
Utdelning inom gränsbeloppet: 750 000 kr
Skatt: 750 000 × 20 % = 150 000 kr
Netto efter skatt: 750 000 − 150 000 = 600 000 kr
Om Anna istället hade tagit ut samma belopp som extra lön hade bolaget dessutom betalat arbetsgivaravgifter på 31,42 % och Anna hade betalat kommunalskatt (ca 32 %) på beloppet. Den totala skattebelastningen hade blivit avsevärt högre.
Tips
Kom ihåg att bolaget redan har betalat 20,6 % bolagsskatt på vinsten innan utdelningen. Den totala skattebelastningen på utdelning inom gränsbeloppet blir därför ca 20,6 % + 20 % × (100 % − 20,6 %) = ca 36,5 %. Det är fortfarande betydligt lägre än marginalskatt på lön.
Informationen på denna sida är vägledande och ersätter inte professionell rådgivning. Kontakta en auktoriserad redovisningskonsult för bindande besked.
Vanliga frågor
Relaterade guider
Lön, skatt och arbetsgivaravgifter
Guide om löneuttag, arbetsgivaravgifter och skatteavdrag i aktiebolag. Lön vs utdelning, AGI och kontoexempel med BAS-konton.
Inkomstdeklaration 2 för aktiebolag
Guide till INK2 — inkomstdeklaration för aktiebolag. Tidsfrister, SRU-filer, skattemässiga justeringar och vanliga misstag.
K2 vs K3 — så väljer du rätt
Jämförelse av K2 och K3 för aktiebolag. Gränsvärden, skillnader, avskrivningsregler och när du bör byta. Komplett guide med tabell.