Vad är BAS-kontoplanen?
BAS-kontoplanen är den standardiserade kontoplan som används av i princip alla svenska företag, oavsett storlek och bransch. Förkortningen BAS står för Bas-kontogruppen i Stockholm, som ansvarar för att underhålla och uppdatera kontoplanen.
Historien börjar på 1970-talet då behovet av en gemensam standard för bokföring blev uppenbart. Innan BAS-kontoplanen fanns det en uppsjö av olika kontoplaner som företag, revisorer och myndigheter använde, vilket försvårade jämförelser och kommunikation. BAS-kontoplanen lanserades 1976 och har sedan dess blivit den de facto-standard som alla förväntar sig.
BAS-kontogruppen uppdaterar kontoplanen årligen för att spegla förändringar i lagstiftning, redovisningspraxis och näringslivets behov. Den senaste versionen kallas BAS 2024 och innehåller ungefär 1 200 definierade konton. Varje konto har ett fyrsiffrigt nummer där den första siffran anger kontoklassen.
Bra att veta
Du behöver inte aktivera alla 1 200 konton. Ett litet aktiebolag klarar sig ofta med 30–60 aktiva konton. Välj de konton som passar din verksamhet och lägg till fler vartefter behoven växer.
Kontoklasser 1–8
BAS-kontoplanen är uppbyggd kring åtta kontoklasser. Den första siffran i kontonumret anger alltid vilken klass kontot tillhör. Kontoklass 1–2 tillhör balansräkningen, medan kontoklass 3–8 tillhör resultaträkningen.
| Klass | Benämning | Beskrivning |
|---|---|---|
| 1 | Tillgångar | Allt företaget äger: kassa, bank, kundfordringar, inventarier, varulager med mera. |
| 2 | Eget kapital och skulder | Aktiekapital, obeskattade reserver, långfristiga och kortfristiga skulder, moms- och skatteskulder. |
| 3 | Intäkter | Försäljningsintäkter, tjänsteintäkter, sidointäkter och övriga rörelseintäkter. |
| 4 | Material- och varukostnader | Inköp av varor, material och underleverantörstjänster direkt kopplade till företagets produktion. |
| 5 | Övriga externa kostnader | Lokalkostnader, förbrukningsinventarier, kontorsmaterial, porto, telefon och liknande. |
| 6 | Övriga externa kostnader (forts.) | Reklam, försäkringar, konsultarvoden, frakter, resekostnader och övriga driftskostnader. |
| 7 | Personalkostnader | Löner, sociala avgifter, pensionskostnader, utbildning och övriga personalrelaterade kostnader. |
| 8 | Finansiella poster och bokslut | Ränteintäkter, räntekostnader, skatt på årets resultat, bokslutsdispositioner och årets resultat. |
Tips
Lär dig kontoklasserna utantill. När du vet att klass 1 alltid är tillgångar och klass 7 alltid är personal kan du snabbt avgöra var en transaktion hör hemma, även utan att slå upp det exakta kontot.
De 20 vanligaste kontona
Nedan följer de 20 konton som de flesta aktiebolag har i sin kontoplan. Dessa räcker långt för ett typiskt tjänsteföretag.
| Konto | Namn | Beskrivning |
|---|---|---|
| 1510 | Kundfordringar | Utställda fakturor som ännu inte betalats av kunden. |
| 1630 | Skattekonto | Avräkning mot Skatteverkets skattekonto för skatter och avgifter. |
| 1710 | Förutbetalda hyreskostnader | Hyra som betalats i förskott och avser kommande period. |
| 1930 | Företagskonto / Checkräkningskonto | Företagets huvudsakliga bankkonto. |
| 2081 | Aktiekapital | Det registrerade aktiekapitalet i bolaget (minst 25 000 kr). |
| 2091 | Balanserad vinst eller förlust | Ackumulerat resultat från tidigare räkenskapsår. |
| 2440 | Leverantörsskulder | Inkomna fakturor som ännu inte betalats. |
| 2610 | Utgående moms 25 % | Moms som företaget debiterat kunder vid försäljning (25 %). |
| 2640 | Ingående moms | Moms på inköp som företaget har rätt att dra av. |
| 2710 | Personalskatt | Avdragen preliminärskatt på anställdas löner. |
| 2730 | Arbetsgivaravgifter | Lagstadgade sociala avgifter på löner (ca 31,42 %). |
| 2990 | Övriga upplupna kostnader | Kostnader som hör till perioden men ännu inte fakturerats. |
| 3010 | Försäljning varor 25 % moms | Intäkt från varuförsäljning med 25 % moms. |
| 4010 | Inköp varor och material | Kostnad för inköpta varor och material för vidareförsäljning. |
| 5010 | Lokalhyra | Hyra för kontor, lager eller andra lokaler. |
| 6110 | Kontorsmaterial | Papper, pennor, toner och liknande förbrukningsvaror. |
| 6200 | Telefon och internet | Kostnader för telefoni, bredband och datatrafik. |
| 7210 | Löner tjänstemän | Bruttolöner till företagets tjänstemän. |
| 7510 | Sociala avgifter | Arbetsgivaravgifter som kostnadsförs i resultaträkningen. |
| 8310 | Ränteintäkter | Ränta på banktillgodohavanden och övriga finansiella placeringar. |
Konteringsexempel
Nedan följer tre praktiska konteringsexempel som visar hur vanliga affärshändelser bokförs med BAS-konton.
Exempel 1: Försäljningsfaktura 10 000 kr + moms
Du skickar en faktura på 10 000 kr exklusive moms till en kund. Momsen är 25 %, alltså 2 500 kr. Totalt fakturabelopp: 12 500 kr.
Konto Debet Kredit Beskrivning 1510 12 500 Kundfordran 3010 10 000 Försäljning varor 25 % 2610 2 500 Utgående moms 25 %
Exempel 2: Betalning av leverantörsfaktura 5 000 kr
Du betalar en leverantörsfaktura på 5 000 kr inklusive moms från bankkontot. Fakturan bokfördes redan vid mottagandet.
Konto Debet Kredit Beskrivning 2440 5 000 Leverantörsskuld regleras 1930 5 000 Utbetalning från företagskontot
Exempel 3: Löneutbetalning brutto 30 000 kr
Du betalar ut lön på 30 000 kr brutto. Preliminärskatt är 30 %, alltså 9 000 kr. Nettolön blir 21 000 kr. Arbetsgivaravgifter 31,42 % = 9 426 kr.
Konto Debet Kredit Beskrivning 7210 30 000 Lön tjänstemän 2710 9 000 Personalskatt 1930 21 000 Nettolön utbetald 7510 9 426 Sociala avgifter (kostnad) 2730 9 426 Arbetsgivaravgifter (skuld)
Lägga till egna konton
BAS-kontoplanen är en mall, inte en tvångströja. Du kan och bör anpassa den efter ditt företags behov. Det vanligaste sättet är att skapa underkonton genom att lägga till en extra siffra eller använda lediga konton inom rätt kontogrupp.
Har du exempelvis flera bankkonton kan du skapa underkonton under 1930:
1931 Företagskonto SEB 1932 Företagskonto Nordea 1933 Sparkonto SEB
På samma sätt kan du dela upp försäljningskonton om du har flera produktgrupper:
3011 Försäljning produktgrupp A 3012 Försäljning produktgrupp B 3013 Försäljning tjänster
Tips
Följ BAS-kontoplanens namnkonventioner när du skapar egna konton. Inled alltid med rätt kontoklassnummer och håll dig inom rätt kontogrupp. Till exempel ska alla bankkonton ligga inom intervallet 1930–1939. Undvik att skapa konton som redan finns i standardplanen — det leder bara till förvirring.
Tänk på att ditt bokföringsprogram ofta låter dig aktivera och inaktivera konton. Det är bättre att aktivera ett befintligt BAS-konto än att skapa ett helt eget om det redan finns ett som passar. Kontrollera alltid den senaste versionen av BAS-kontoplanen innan du skapar nya konton.
Informationen på denna sida är vägledande och ersätter inte professionell rådgivning. Kontakta en auktoriserad redovisningskonsult för bindande besked.
Vanliga frågor
Relaterade guider
Bokföring aktiebolag — komplett guide
Lär dig bokföring för aktiebolag från grunden. Dubbel bokföring, BAS-kontoplan, löpande bokföring och årsredovisning. Komplett guide med exempel.
Löpande bokföring i aktiebolag
Så sköter du den löpande bokföringen i ditt aktiebolag. Verifikationer, konteringsexempel med BAS-konton och tidsfrister.
10 vanliga bokföringsmisstag
Undvik de vanligaste bokföringsmisstagen i aktiebolag. Från blandad ekonomi till missade frister — och hur du åtgärdar dem.