Brutet räkenskapsår — Vad betyder det?
Vad är brutet räkenskapsår?
Ett brutet räkenskapsår är ett räkenskapsår som inte följer kalenderåret januari till december. Tillåtna perioder för brutet räkenskapsår är exempelvis juli till juni, maj till april eller september till augusti. Aktiebolag kan välja brutet räkenskapsår, men det kräver Skatteverkets godkännande.
Ett brutet räkenskapsår innebär att företagets räkenskapsår inte sammanfaller med kalenderåret. Istället för att löpa från 1 januari till 31 december kan det exempelvis löpa från 1 juli till 30 juni, 1 maj till 30 april, eller 1 september till 31 augusti.
De tillåtna perioderna för brutet räkenskapsår regleras i bokföringslagen. Räkenskapsåret ska alltid vara tolv månader, med undantag för det första räkenskapsåret som kan vara kortare eller längre, dock högst 18 månader. Fysiska personer som driver enskild firma måste alltid ha kalenderår som räkenskapsår.
Det finns flera anledningar till att företag väljer brutet räkenskapsår. Säsongsbetonade verksamheter, som jordbruk eller turism, kan ha nytta av att lägga bokslutet vid en tidpunkt då verksamheten är lugnare. Koncerner med utländska moderbolag kan behöva anpassa sig till moderbolagets räkenskapsår.
För att byta till eller från brutet räkenskapsår krävs en anmälan till Skatteverket som måste godkänna ändringen. Bytet innebär att ett förlängt eller förkortat räkenskapsår uppstår under övergången.
Det brutna räkenskapsåret påverkar tidpunkterna för inlämning av årsredovisning, deklaration och andra rapporter. Årsredovisningen ska lämnas till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Inkomstdeklarationen ska lämnas senast den första juli sex månader efter räkenskapsårets slut, eller enligt Skatteverkets schema för brutna räkenskapsår.
Relaterade termer
Informationen är vägledande och ersätter inte professionell rådgivning.